Vi har aldrig kompromissat med musiken

Annons

 

51 år efter gruppens start i Saltsjöbaden är det nu dags igen för en ny studioskiva, ”Till Horisonten”. Bandet Trettioåriga Kriget har aldrig kompromissat i sitt låtskriveri och håller fast vid att göra det man känner för.
– Vi hade hoppats få göra en större grej i samband med 50-årsfirandet 2020 men en viss detalj satte stopp för det, säger Stefan Fredin som är låtskrivare och basist samt sångare.

1970 bildades rockbandet Trettioåriga Kriget i Saltsjöbaden. Medlemmarna var då i 17-årsåldern och gick i Saltsjöbadens Samskola där man också fick lov att använda skolans lokaler att repa i. Bandet slog igenom och släppte sin första skiva 1974 och flyttade till den mytomspunna ”Grunden”, en källarlokal vid kommunalhuset i Saltsjöbaden som är värd en egen historia i sig. Det hade varit ett diskotek men blev Trettioåriga Krigets tillhåll.
– Vi har alltid haft bra replokaler, det började i Samskolan, sedan ett kollektiv i ett hus på Amiralsvägen och sen Grunden. Det var så klart fantastiskt att kunna ha en egen lokal för oss, en kul grej är att Ebba Grön spelat in material i Grunden, berättar Stefan Fredin.
Efter ett 70-tal med flera skivor och turnéer både i Sverige och utomlands splittrades bandet 1981.
– Det blev så, inte för att vi var osams eller så men vi hade gjort så mycket under en femårsperiod så vi kände att de var för mycket och att vi alla ville göra andra saker i livet, säger Stefan Fredin.
2004 blev det en comeback och sedan dess har bandet gett ut skivor kontinuerligt och turnerat över stora delar av välden. Man är en ständigt återkommande attraktion på de allra flesta festivaler med sin grund i rock eller progressiv rock.
– Bonusrundan som vi kallar det vi gör nu är väldigt trevlig. Vi gör saker vi tycker är roligt och bara därför. Det är vår kompisrelation i grunden som jag tror gör att vi fortfarande kan spela in skivor. Men rent privat så umgås vi inte så mycket.

Trettioåriga Kriget kunde under 70-talet repa i Samskolan aula med den fina väggmålningen som Sven X:et Erixson målade 1969 som fond. Foto: Jåpe Persson

Hur kommer det sig att det blev en ny skiva?
– Det började redan efter turnén vi gjorde på förra skivan 2017, jag och Olle Thörnvall började skriva direkt och sedan har det vuxit fram musik och text ända fram till i november 2019 då vi började med inspelningarna av alla grunder. Vi spelade in i en studio i Saltis. Det var skönt och väldigt avslappnat att kunna ta den tid man behöver och inte behöva fundera på hur många timmar man har kvar innan det skall vara klart.

Hur skriver du ditt material?
– Oftast börjar jag med formen på låten och gör akustiska saker som jag testar för Olle som är vår textförfattare. Sen ska det igenom nästa nålsöga som är Christer Åkerberg (gitarr) och Dag Lundquist (trummor) innan vi kan gå in i studio och arbeta med materialet. Faktum är att det mesta som skrivs kommer ut som färdiga låtar i slutändan, det är sällan det finns material över. Vi gillar att vara organiska och låta saker växa fram med stämningar och mycket känsla. Jag vill nog säga att vi är mer grooviga idag än på 70-talet då vi kanske attackerade mer i vårt sätt att spela och uttrycka oss.
Trettioåriga kriget är kanske inte så direkta i sin musik men för den som gillar att utmanas i sin musikalitet är de en bra start. Stefan Fredin vill gärna beröra med sin musik och är tacksam över att man under sin drygt 50 år långa karriär har inspirerat många andra musiker och band.
– Det som man gör i stunden är svårt att veta om det blir bra eller starkt. Det tar alltid ett tag att få veta om det man gjort är bra men när man befinner sig på en musikfestival i Mexiko och från hotellträdgården får höra ett liveband som spelar låtar av ”Kriget” blir jag väldigt glad. Det hände för ett par år sedan, berättar han med stor glädje.

Efter 50 år vad är ni mest stolta över som band?
– Vårt album Krigssång är det som startade allt och det som vi som helhet är mest stolta över men också att vi alltid har skrivit våra egna låtar och gjort det vi har känt för. En lång låt får vara lång och så vidare, vi har aldrig kompromissat med vår musik. Det var en sak vi sa till varandra när vi bildades och något som vi har hållit fast vid hela tiden. Jag tycker också att vi alltid gör bra spelningar oavsett om det är för en liten publik eller på en stor festival. Vi gör alltid vårt bästa och lägger in mycket kraft i våra liveframträdanden.
På tal om progg vill Stefan påtala att han ofta får frågan om Trettioåriga Kriget är ett Proggband eller ett Progband.
– Hela grejen med Progg med två G är att proggrörelsen som den var i Sverige faktiskt bara fanns här och även fast vi spelade på sådana festivaler på 70-talet har vi alltid varit ett progressivt rockband. Vi har inte fötterna i proggrörelsen och har inte varit politiska i våra texter. Men visst, vi spelade på den sista Gärdesfesten 1974 i Stockholm som väl får betraktas som Sveriges svar på Woodstock, men det var mer flummigt. Det var banden från Göteborg som var politiska och proggare.
På fredag den 26 mars släpps skivan ”Till Horisonten” både som CD och som strömmad media. Nu längtar man till att få ha en bra och kul releasefest men det är ingen som kan säga när det blir av.
– Nej det går inte att planera just nu men jag hoppas att vi kan få spela skivan live i framtiden, säger Stefan Fredin.

Johan Eriksson
Foto: Louise Clarke

FAKTA

Dagens TK består av:
Stefan Fredin (bas/sång), Dag Lundquist (trummor/sång och producent), Christer Åkerberg (gitarr), Robert Zima (sång/gitarr), Mats Lindberg (keyboards/saxofon), Olle Thörnvall (texter), Johan Gullberg (Artwork),

Tidigare medlemmar:
Pocke Öhrström (gitarr/sång) 1970-71, Dag Kronlund (piano/organ) 1970-72

För den som vill läsa mer om den tidigare historian om bandet rekommenderas deras hemsida.

Lyssna på Trettioåriga Kriget

 

Annons