Stallet på Skogsö fyllde 50

 

Det började med en höststorm som förstörde ett hus där två tonårsflickor hade sina hästar i slutet av 1960-talet. I år har livaktiga Stall Skogsö, där de två hemlösa hästarna hastigt fick tak över huvudet på en före detta handelsträdgård, firat 50 årsjubileum.

Stall Skogsö – Saltsjöbadens Ryttarförening har firat 50 år i höst. Till stallet som drivs kollektivt av medlemmarna hör fem hagar omgivna av Skogsö naturreservat, två stallbyggnader med plats för 15 hästar, ett ridhus och en utevolt.
Platsen var tidigare, gissningsvis fram till början av 1950-talet, en handelsträdgård och närmaste granne till stallbyggnader och hästhagar är idag ett område med kolonilotter där blommor, grönsaker och frukt odlas och närheten till stallgödsel är en tillgång.

Ryttarföreningen som har ett 50-tal medlemmar består av hästägarfamiljer och medryttare, några familjer är mer drivande än andra men alla som har häst i stallet gör arbetspass och har helgtjänst efter ett schema. Hästarna som går ute dagtid utfodras fyra gånger om dagen med hö/hösilage och kraftfoder för den som ska ha det. Det blir många matkassar att packa och bära ut till hästarna i respektive hage.
– Det är jättemycket arbete med en häst men det är en livsstil som det är svårt att vara utan. För det är samtidigt så jättekul och alla i stallet blir som en familj. Jag skulle vilja säga att det är otroligt hur mycket man orkar med när intresset är starkt, säger Marie Färnert, som själv hängde en del i stallet när hon var ung och nu har en vuxen dotter som rider.

Att ha häst engagerar alla i familjen, mycket handlar om att bygga och fixa och bära och släpa och hålla ordning på stallbacken såväl som i spiltor och ridhus.
– Till stora arbeten har vi haft hantverkshjälp men det mesta gör vi själva och allas familjer ställer upp när det behövs. Vi har också stöttats på olika sätt under åren och haft hjälp av många personer utanför stallet, inte minst när ridhuset och det nya stället byggdes, säger Marie Färnert.
Hon vill särskilt nämna Skogsöbon Knut Bonde, “byggare och förespråkare för hästar”, Olle Jansson, “advokat och boende på Skogsö”, Anders Wilkhe, på Swedbank Nacka och BobKalle Kenneth Andersson “grävare och schaktfirma”.

Till jubileumsfesten som hölls i ridhuset för ett begränsat antal och med coronarestriktioner hade Marie Färnert gjort en uppskattad sammanställning av all utveckling som skett av stallet och föreningen under de 50 åren.
Gun-Britt Jansson var med när allt började på Skogsö en gång. Det var hennes och en kompis häst som hade plats i ett stall på Lunds gård och blev hemlösa efter en storm 1969.
– Jag var tonåring då och hade sneglat mycket på den gamla ladan på Skogsö, jag minns att vi fantiserade om att kunna ha hästarna där.

Och så blev det, i en hast, på grund av stormen som förstörde taket på stallet de hyrde då – och på den vägen är det fortfarande efter 50 år. Och även om Gun-Britt Jansson inte har häst längre så “älskar hon Skogsö” och tittar allt som oftast in i stallet. Mycket uppskattat var också hennes tal på 50-årsjubileet när hon berättade om ridstallets tidiga historia. För precis som åren har passerat så har många ryttare, och hästar, och familjer, kommit och gått i det välskötta stallet på Skogsö, där hovklapper på asfalten och ryttare i skogen tillhör miljön – till glädje för många. Kanske får nya ungdomar drömmar om en egen häst, i ett stall på hemmaplan.
– Åh vad jag drömde om en häst. Jag sparade ihop hälften själv och så betalade pappa den andra halvan, när han tyckte att “nu hade vi fått råd”, berättar Gun-Britt Jansson.

Marie-Louise Gravestam