Webbkrönika – 2021 kramens år
Nu ringt har klockan, fast natten knappast varit bister.
Släng ut år tjugo, så pandemiskt digital,
med alla tal i teve, av vår statsminister:
“Semestra hemma!” fastän frågan är global.
Ej flyg, ej båt; “Ta cykel”, sa specialister.
Så tom sågs inte stan sen anno dazumal.
Men ren blev luften, nöjda Gretas aktivister,
ett virus lärde världen göra bättre miljöval.
Vad väntar tjugoett? En nymodig modell?
Hur blir det uti världen, och i Saltsjöbaden?
Ett fortsatt “hålla avstånd”, förmanat av Tegnell?
Släng bort det år som stoppade olympiaden!
“Tjuett” bör bli gemenskap mellan jordens länder,
nu när vi alla lärt, att tvätta våra händer.
Vad ska man skriva årets första vecka, när allt är nytt och allt ett arv från år som gått? Det är en stor uppgift. Jag kan bara hoppas att ni finner ett guldkorn i det tema som jag valt för årets första webbkrönika.
Jag tänker inte så mycket på löften den här nyåret, det känns förmätet på något vis. Inte heller tänker jag på talesätt som: “när en dörr stängs öppnas en annan”, för tänk om dörren inte öppnas? Saker dukas inte bara upp av en osynlig hand. Istället tänker jag att när en dörr stängs är det upp till var och en att skapa något nytt. Vad går att städa bort och glömma, vad ska finnas kvar och hur påverkar det framtiden i stort och i smått? Ondskan medför inte att godheten kommer efter den men vi människor kan förändra något dåligt till något gott.
När jag ser på nyårshälsningar och önskningar inför nästa år i sociala medier slår det mig att jordens befolkning kanske aldrig har stått så enig som den gör inför 2021. Nyheterna rapporterar visserligen om krig, motsättningar, katastrofer och våld, men ingen önskar sig väl sånt. Nätet flödar istället över av önskningar om att få bukt med viruset, att få ses igen och att få krama dem vi saknat så många månader. Jag hoppas att 2021 ska bli kramens år. Kramens, förståelsens, toleransens och nyskapandets år. Året då vi tog tillbaks gemenskapen. Låt oss ta med det som trots allt var positivt med 2020 och lämna resten bakom oss.
Som den litteraturnörd jag är knyter jag ihop mina tankar med ett citat från JRR Tolkien (i egen översättning). Tolkien hade genomlidit första världskriget, där han förlorat sina ungdomsvänner, och upplevt pandemin Spanska sjukan. Sen skrev han följande ord i kapitlet “Skuggan av det förflutna” där Frodo just har fått veta att ondskan i världen har vaknat:
“Jag önskar att det inte hänt under min levnad”, sa Frodo.
“Det gör jag också”, sa Gandalf, “och så önskar alla som behöver genomlida tider som de här. Men vi har inget val. Allt vi kan välja är vad vi gör med den tid som vi har fått.”
Gott nytt 2021!
/Anna Gable
/Anna Gable