Fattiga konstnärers räddning

En marskväll 1936 ställde sig konstnären Ewald Dahlskog på en stol och höll ett brandtal på Konstnärsklubben.

En hatt skickades runt och alla bidrog med det man kunde för att stödja fattiga konstnärer. Det berättas i jubileumsskriften ”Stiftelsen Konstnärernas hjälpfond 1938- 2023”. Cilla Jahn, välkänd nackabo i konstsammanhang, och stiftelsens ordförande, överlämnade tidigare i år fondens arkiv till Nationalmuseum. Materialet speglar samhällets utveckling för konstnärer sedan 1938 när fonden bildades – med de 30 kronor som samlades in i hatten som grundplåt.

Cilla Jahn berättar att kapitalet på de här 85 åren har växt från 30 kronor till mer än 330 miljoner. En donation på
50 000 kronor från föreningen Konstnärernas Vänner, stöttad av prins Eugen, hjälpte fonden att växa, såväl som fester och utställningar där behållningen tillföll fonden.
Hjälpfonden är idag Sveriges största bidragsgivare till konstnärer i nöd och under åren har 120 miljoner delats ut i pensioner, tillfälliga bidrag och begravningsbidrag.
– Det är avkastningen som delas ut. Det finns många konstnärer därute, som saknar egna tillgångar, vi får cirka 200 ansökningar om året, säger Cilla Jahn.
Förutom fakta innehåller jubileumsboken, (som kommer att finnas på biblioteket i Saltsjöbaden), anekdoter, hälsningar från tacksamma bidragstagare och annan kuriosa.
Som att ett stående inslag på Hjälpfondens jullunch är ”Gunillas ostpaj med ansjovis” .
Marie-Louise Gravestam