En stjärna till Vår Gård
Konstsamlingen på Vår Gård är välkänd inte minst för oss som bor i Saltsjöbaden. Konsten finns både inne och ute. Lisa Larssons sjöodjur utanför entrén, Nils Sjögrens jättelika kärnfamilj i granit borta på udden och Sven Erixson X:ets målning med Stockholmsmotiv inne i baren. Vi har sett dem förut. De känns odödliga och nödvändiga även om konstverken flyttas om litet då och då.
Senaste nytt! Konstnären Anders Wallin träder in på scenen och rumsterar om i den nyinredda och ljusfyllda baren och restaurangen. X:et får faktiskt flytta på sig för att lämna plats för nya ljusa och stillsamma landskapsmålningar.
– Nej, nej, det får du inte skriva”, säger Anders Wallin som absolut inte vill se sig som någon konkurrent till X:et.
Vi träffas i baren på Vår Gård för ett samtal kring konst och hans nuvarande måleri. Anders Wallin har vuxit upp i Saltsjöbaden, gått i Samskolan och kan berätta att han ställde ut några målningar på Vår Gård redan som 17-åring. Därefter blev det arbete som bildlärare innan det till slut fanns en möjlighet att kunna försörja sig på sin egen konst. Han går så klart sin egen väg men har under alla år inspirerats av den konst som funnits i närheten. Olle Bonniers ateljé kunde han se från sitt fönster, och många gånger var han hemma hos X:et i Tattby.
– Jag var mest inne i X:ets grannes hus. Där bodde Run-Janne, och hans son Kåre och jag var kompisar. Deras hus var fullt med X:etmålningar.
Ja, och så var det Marja Casparson. Hon som gick omkring i sina alltför stora stövlar, rökte cigarr och målade porträtt och bodde i den gamla villan vid Ringvägen där mamma Anna hade broderat alla sina märkliga tavlor.
Dagens förebilder? Ja, de är många men Anders Wallin nämner gärna den tyske målaren Gerhard Richter.
– Men alla mina resor till konstens olika centra har förstås inspirerat mig. Och nu kan man via Instagram följa alla utställningar i New York, Berlin och andra världsmetropoler. Det tar aldrig slut.
År 2000 köpte han ett hus i Gustavsberg. Det ser ut som en vit, större villa men har en gång varit ett epidemisjukhus. Där bor han tillsammans med Annette. Hans barn från sitt tidigare äktenskap är ofta på plats och de och barnbarnen kommer också gärna ut till den plats som är fylld av så mycket målarglädje och lust. Nu finns också en ny större ateljé intill huset.
Åter till tavlorna på Vår Gård – är det landskapsmåleri eller är det form- och färgspel utan anknytning till ett speciellt landskap?
– Jag blir förstås inspirerad av något men sedan bär det av och blir något som från början kanske skulle bli något annat. Och jag kan faktiskt måla om en äldre målning som har fått vila ett tag i ateljén. Men som svar på din fråga kan jag nog säga att ett landskap med sitt ljus, sina former och färger (soliga husväggar, gröna kullar med olivträd i långa rader) kan vara en utgångspunkt men det blir till slut ungefär så här, säger Anders Wallin.
Att kunna visa sina målningar här i Saltsjöbaden där han växte upp känns litet extra.
– Det var ju i Saltis allt började, säger Anders och glittrar med ögonen. Kanske han idag tar en extra tur och passerar det hus där han växte upp med mamma Kerstin och pappa Bertil innan det är dags att fånga upp barnbarnet Annie som just avslutat sin tennislektion och behöver skjuts hem.
Och jag skall ta mig en titt på färgen igen. Är det inte några stjärnor där i det ljusflå fältet i tavlans mittparti?
Tulla Grünberger