Älfvåg – Saltsjöbaden, Stockholm, Barcelona, Saltsjöbaden
Det är tisdag morgon och det där ofrånkomliga sms:et från redaktören kom innan jag druckit mitt morgonkaffe. Glad och positiv som vanligt ville han ”bara” påminna om presstoppet som denna gång var en vecka tidigare än vanligt!!
Redaktören framförde sin önskan om någonting med midsommar. Då får det bli säcklöpningen på IP midsommarafton 1970, svarade jag. Idrottsplatsen (IP) var min barndoms plats för att fira midsommarafton. Där var det allt från ringdans med fiolgnissel, sång och tillhörande lekar i form av stafetter mm. Var reste man då en stor, tung och lång midsommarstång på IP undrar säkert några? Svar; Det fanns ett rör under luckan på fotbollsplanens mittpunkt. Barnlekarna gick av stapeln vid Näckenbadets (då utomhus bad) gräsmatta. Höjdpunkten var alltid tävling i säcklöpning, det var den som var mest prestigefull att vinna. Första pris: Dumleklubba.
Tävlingen var indelad i åldersklasser, 12 år och äldre var huvudklassen. När jag fyllt tolv kände jag mig mogen att ställa upp och inombords var det endast seger som gällde. Allt gick enligt plan och jag ledde klart vid vändningen, men så ett par meter från mållinjen blir jag hårt tacklad av en senare känd redare. Att jag ramlade omkull var ofrånkomligt med en jutesäck kring benen. Den ojuste tacklaren vann och gick omkring och njöt av sin Dumleklubba till min ilska. En midsommar långt senare fick jag min revansch mot redaren fast då var platsen fotbollsplanen på Älgö. Vi ställde båda upp i seniorklassen. Ni förstår säkert resten -Jag tacklade omkull honom och gick över mållinjen som segrare. Då var första pris en kall öl!!
Var min säcklöpning blir i år är inte riktigt bestämt i skrivande stund. Kanske struntar jag i säcklöpningen och nöjer mig med att se avsnittet av ” Vi på Saltkråkan” där Malins tilltänkte pojkvän ramlar på midsommarstafett med äggsked. Till min glädje får han ett krossat ägg på finskjortan och skamsen får han ge upp flirtandet med ”min” Malin. Följaktligen kan även ett TV program bli ett midsommarminne.
Nu till månadens rubrik; Min farfar var det, min far var det och jag är. Vad pratar jag nu om??- Filateli Att vara filatelist innebär att man är intresserad och samlare av frimärken. I mitt fall har följaktligen intresset gått i arv. Förutom det där små taggiga märkena kan det även innebära så kallade postala blanketter, och sådana gillar jag i synnerhet om det finns ett samband med Saltsjöbaden. Kan då en postavi från 1974 vara ett intressant samlarföremål? Nej troligen inte, men om den nästan 50 år senare dyker upp i Barcelona, Spanien blir det lite kul, eller?? En kvinnlig frimärkshandlare i Barcelona som jag gjort affärer med genom åren kontaktade mig nyligen och erbjöd en postal blankett som hon påstod borde intressera mig. – Det blev affär! Det visade sig att aviseringen gällde en två kilos bok som skickats från postkontoret Saltsjöbaden 3 (Stockholmsvägen) till Sveriges Geologiska Undersökning hösten 1974. Var det en bok i astrologi som kunde intressera myndigheten som sysslar med geologisk information, det vet man inte? Intressant avi eller inte, numer ingår den i min samling.
Glad Midsommar önskar Mats Älfvåg, återkommer i mitten av augusti.