Älfvåg – Elden är lös

Månadens ämne blir brand. Eftersom jag precis landat efter min årliga upplevelse och studieresa i USA med bland annat studiebesök hos mina vänner på brandstationen i Harrisburg/ Hershey PA där det mesta handlar om brand så spinner jag på detta ämne denna gång.

Ett villasamhälle av typ Saltsjöbaden som tillkom i slutet av artonhundratalet består givetvis av många träbyggnader och trä är som ni vet känsligt för eld. Såklart har det förekommit en hel del bränder i Saltsjöbaden genom åren vilket jag i några tidigare krönikor skrivit om och även vid ett tillfälle nämnt en ”tuff” brandbil. Då får det denna gång bli branden i Neglinge Järnvägsstation.

Kort historik: Neglinge Station byggdes 1894 som huvudstation vid Saltsjöbanan. Stationsbyggnaden var en ståtlig träbyggnad med dubbla perronger och expedition för biljetter och trafikledning. Neglinge var således navet för all verksamhet med bangård, vagnhallar samt stickspår till Pålnäsviken. Allt gick i stilla lunk vid stationen; det vill säga; tåg och passagerare kom och gick vid den charmiga stationen fjorton kilometer från Slussen. Men plötsligt en februaridag 1980 (tror det var en Lördag) var katastrofen ett faktum – Neglinge står i brand! Kortslutning i ställverket och eldsvådan var ett faktum.

Eftersom Saltsjöbadens egen brandstation då var nedlagd var det Nacka brandstation som fick larmet. Trots snabb utryckning var branden i full gång när Nacka räddningsbil No 415 kom till platsen. Visserligen släcktes branden och var under kontroll efter tre timmars släckningsarbete, men skadorna var så omfattande i stationsbyggnaden och de vackra perrongerna – inget gick att rädda, det var bara att riva och bygga nytt. Efter branden blev det ersättningsbussar sträckan Igelboda – Saltsjöbaden.

En ny stationsbyggnad liknande den ursprungliga byggdes under en tvåårsperiod och Neglinge återinvigdes 1982. Min personliga insats under branden var dock delvis positiv. Inget ont som inte har något gott med sig tänkte jag och min bästis Klasse när vi hörde talas om branden. Klasse kände vid den tiden en konstnär vid namn Tord Björk som målat av och tryckt litografiska blad med Neglinge Station som motiv. Dessa hade varit svårsålda för konstnär Björk och vi hade fått övertaga hela lagret. Sagt och gjort vi ställde oss framför den eldhärjade stationen och sålde våra stations motiv till alla nyfikna åskådare som kommit till platsen för att beskåda förödelsen. Om affärerna gick bra? Svar-ja.
Mats Älfvåg