Webbkrönika – Sommaren på glid

 

Juli månads frodiga grönska och lite ostadiga väder blir till överraskande augustivärme och så småningom ockragula, fnastorra gräsmattor. Solen slösar sin värme stora delar av augusti.  På badstränderna trängs barn och unga med äldre – njuter av att svalka sig med ett dopp, ackompanjerar med förskräckta eller njutningsfulla skrik. Klipporna vid Lundsjön och vid havet utnyttjas stora delar av dygnet; bad, pick-nick och långprat till långt in i de sena, varma kvällarna.

Skratt och samtal hörs från balkonger och trädgårdar när jag tar nattenaden med min viljestarka dvärgschnauzer Sokka. Mopedungdomarna fräser runt, högljutt pratande på Stockholmsvägen – de tar vara på livet så det hörs! Trots corona och reseförbud, pågår sommarlivet så länge det bara är möjligt. Människor är bra på att anpassa sig. Vi har ju inget val. Räven och hararna som håller till i Igelboda och Neglinge har heller inget val. De gör sina nattliga räder längs Saltsjöbanan och är jag tyst och stilla kan de stanna till en stund, ganska nära även när hunden är med, och titta som om det var jag som var den udda figuren på Frejvägen.

Sitter ute och läser Ulf Lundells Vardagar, fast jag egentligen tycker han är en muttergubbe. Men något i hans dagbok håller mig kvar. Han bakar så fint in sina iakttagelser och upplevelser av människorna, naturen och vädret i sin text om politik, åldrande och konst. Mindre muttrig och mer allmänmänsklig i mina ögon. En dag när jag sitter i trädgården och läser virvlar en minipropeller, med sitt lilla lindfrö, rakt ner i min bok. Jag lägger boken i knäet, tittar på solen och himlens vida blå. Varm är vinden som sveper genom lindkronorna tvärs över vägen, trasslar lite i mitt hår och drar vidare. Lönnar och lindar sprider sina frön.

Några dagar senare behöver jag, på morgonens hundpromenad, ta på mig en långärmad linneskjorta mot en något för sval vind som verkar känna sig fri över Neglingeviken, där den vattrar de gråblå vågorna. Renfanan är snart överblommad och skräppan är en enda kanelfärgad fröställning, som kommer att stå vacker in i vintern. Trädgårdarnas hängande grenar har precis börjat spilla sin extrafrukt i dikena. Jag går in i september med näsan mot ett dikesplockat blekgult transparente blanche-äpple.

Ansa Messner