Älfvåg – Handbolls-VM i Polen
Bild ovan: Polenturnering som kändes som VM för ett gäng handbollskillar från Saltsjöbaden. Lagkapten Hasse Frykberg (ryggtavlan) snackar taktik i halvtidsvila. Niometers stjärnan Pelle Fröander ser sammanbiten ut. Själv sitter jag tillsammans med Magnus Ek och försöker förstå vad Hasse menar med övergång och växel ”gurkburk”. Tuffa killar på äventyr!!
I skrivande stund har precis världsmästerskapet i handboll för herrar startat. Turneringen går av stapeln både i Sverige och Polen. Det är just handboll, Saltsjöbaden och Polen jag kommer att knyta an till denna gång.
Nej, jag fick aldrig spela handbolls-VM i Polen, men visst blev det handboll och Polen för mig och mina lagkompisar ändå. Vad har då Polen och handboll för anknytning till Saltsjöbaden frågar ni er säkert? – Ja det hela grundar sig i att det på 70-talet så framgångsrika och populära handbollslaget från Saltsjöbaden ville bredda sin erfarenhet med lite internationellt spel. Vanligtvis spelade vi i Stockholms div 3 Södra. Vi hade tröttnat på sporthallarna i söderort och tyckte det var dags att vidga våra vyer med internationellt spel. Lagledningen funderade lite och tankarna gick till Polen. Kontakt togs med det polska sportministeriet i Warszawa som välkomnade utländska lag. Plötsligt var handbollslaget från Saltsjöbaden anmälda till en så kallad ”blixtturnering” som skulle gå över 5 dagar i Warszawa på våren 1975.
Lagledningen som då bestod av Matte Qvist och Hasse Frykberg (då Isaksson) ordnade med förberedelserna i form av chartrad buss, inkvartering och internationell spelarlicens. Det pirrade av nervositet när vi klev på bussen utanför Tippen tidigt en onsdagsmorgon för att åka mot Polen, tänk att få spela utomlands -Det kändes stort. Efter en lång bussresa med ”lite” party ombord på färjan mellan Ystad och Swinoujscie skulle vi spela premiärmatch i stora sportpalatset i Warszawa. Hur gick det då i matchen? – Vi förlorade med tio bollar!! Nu gällde det ju inte VM för oss även fast det kändes så. Vi var ju utomlands och fick känna på internationellt spel på skapligt hög nivå. Det visade sig rätt snart att vi inte höll samma klass som de övriga lagen i turneringen och vi hamnade på sista plats. Efter en vecka var vi ganska nöjda med äventyret som förutom handboll innehöll; svartväxling, diskotek och sightseeing. Ni förstår säkert att minnena kom tillbaka när jag igår kväll satte mig i TV-soffan och tittade på Polens premiärmatch mot Frankrike i årets VM.
Sightseeing i Warszawa våren -75. Från vänster Mats Älfvåg högersexa, Pentti Kosonen mittsexa, Kenneth Rooth vänstersexa, Håkan Ricknert målvakt, Magnus Ek mittre med den klassiska skoltröjan från Saltsjöbadens Samskola. Mannen i uniform till höger om mig vår tyska busschaufför.
Foto: Fredrik Lambert-Meuller.
Kort handbollshistorik i Saltsjöbaden: Idrottsföreningen har under två perioder bedrivit seniorlag i handboll. Första perioden var mellan åren 1944–46 samt 1969-79. Period två var kanske den mest framgångsrika eftersom sporthallen vid Tippen var nybyggd och lämplig för både träning och matchspel. Idrottsföreningen hade ingen juniorverksamhet så frågan gick till IK Hellas som på den tiden var Sveriges i särklass mest framgångsrika klubb. Frågan löd om man ville satsa på handboll för Saltsjöbadsungdomar, svaret blev – Ja! Och plötsligt hade Hellas ett ”Saltislag”. Att få spela i Hellas tröja i början av sjuttiotalet vill jag påstå var helt fantastiskt. Allt som oftast spelade vi våra hemmamatcher i Eriksdalshallen som förmatch till A-laget. Som tränare hade vi dåtidens stjärnor från A- laget och då och då kom även huvudtränaren tillika landslagstränaren Roland Mattsson ut för att övervaka verksamheten. Om jag får säga det själv blev jag till slut en skaplig högersexa. Som vänsterhänt och hoppkunnig fick man självklart spela ute på högerkanten med uppgift att hoppa in från kanten och förhoppningsvis göra mål. Med tiden tog Idrottsföreningen SIF över Hellas juniorverksamhet. Eftersom det var bristvara på vänsterhänta fick jag tidigt en plats i A- laget.
I slutet av sjuttiotalet hade handbollsintresset svalnat i Saltsjöbaden och sektionen inom SIF löstes upp. Man fick helt enkelt söka sig till andra klubbar om man fortfarande ville spela. För egen del blev det KA 4 IF, ett regementslag som höll till i division 3 Västra. Förutom provspel i elitserieklubben Kroppskultur i Uddevalla är fortfarande Polenäventyret mitt roligaste handbollsminne.
Med förhoppning att Gottfridssons gäng går till final i årets VM.
Hälsningar
Mats ”Vänsterkladden” Älfvåg