Lättsamt lidande, hemma, på jobbet och hos husläkaren
Augustin Erba, journalist, författare och redaktör på Dagens Nyheter har tidigare varit mellanchef på Sveriges Radio. Redan vid ett författarbesök på Fisksätra bibliotek för ett par år sedan hade han tankar på att nästa bok skulle bli ”rolig”. ”Den unge Walters lidanden” är författarens fjärde roman.
Foto: Sara Mac Key
Humor och hypokondri är bärande ingredienser i Augustin Erbas senaste roman ”Den unge Walters lidanden” där påbudet uppifrån om omvandling till kontorslandskap (som ingen vill ha) och att hålla balansen som mellanchef är kryddor i berättelsen.
Författaren Augustin Erba, journalist och redaktör på Dagens Nyheter är född 1968 och uppvuxen i Fisksätra. Han slog igenom stort som författare med sin andra roman ”Blodsbunden”, en berättelse om pojken Amadeus udda uppväxt i miljonprogramsområdet varvat med en vuxen mans bekymmer om familjebildning och familjerelationer.
Dessförinnan hade debutboken ”Ensamhetens broar” om vänskap och moraliska dilemman, kommit ut och fått fina recensioner. Vid ett författarbesök på biblioteket i Fisksätra när hans tredje bok, kärleksromanen ”Snöstorm”, hade getts ut fick han frågan efteråt om vad nästa bok skulle handla om. Hans svar på frågan den där gången på Fisksätra bibliotek var att han skulle vilja försöka ”skriva roligt”.
Det här var i början av pandemin och han var inte helt bekväm med att personer ur publiken kom fram för att prata. Han backade och höll för säkerhets skull händerna uppe så att ingen skulle få för sig att ta i hand. Att han har ett hypokondriskt drag och gärna tacklar förtretligheter och andra företeelser i tillvaron med humor framskymtar i kåserier han skriver i DN.
Och det är precis de ingredienserna, humor och hypokondri, han har använt sig av i sin fjärde roman ”Den unge Walters lidanden”. Bokens ständigt för sjukdom och smitta nervösa huvudperson, flyttas från ett stillsamt jobb (innan pingisbordet anlände) som chef på ett lokalt bankkontor till mellanchef på den stora bankens huvudkontor (en befordran han ser som en katastrof).
Nu ska han inte bara tackla sin oro för alla sjukdomar och åkommor han hela tiden tror sig drabbas eller drabbas av, men vänta nu…dagens hjärtinfarkt kanske är träningsvärk efter en squashmatch (med husläkaren). Walter ska också ha koll på medarbetarna uppåt och nedåt i bankhierarkin, hålla sig väl med facket och trösta sina två terapeuter som han olyckligtvis har blandat ihop.
Sambon Anna är ovanligt disträ och mystifikationer som främmande herr(under)kläder på golvet i hemmet trycker Walter ner i tvättkorgen utan att reflektera, han har ju så mycket annat att tänka på nu när han ska hålla i omvandlingen till kontorslandskap (som ingen vill ha) på jobbet, och gå på gastroskopi ”det kanske är mitt sista roliga innan jag dör” och dra ut en tand och visst är det något som är svullet i ljumsken. Ja och så har han ju mammans vinglande efter det vanliga antalet martinis och boulematchen med svärfar att tackla – plus pengar som bankens storkund Greta propsar på att just Walter ska placera på bästa sätt.
Marie-Louise Gravestam