Webbkrönika – Saltisandan frodas i vår nya vardag

Först ett stort tack till lokala Saltis som gjorde min Pandemi-vår, att få hänga på Vår Gård och ”hemjobba” eller segla Onsdagsseglingar på Baggen är fantastiskt. Nu börjar många fundera på hur det nya vanliga skall se ut? En sak är säker ”vi” kommer inte gå tillbaka till 8–17 på kontoret. (vi som kan jobba på distans)

Ett nytt favorituttryck som jag diskuterar dagligen i mitt yrke är ”Build Back Better” där många nu för fullt börjar hitta en ny digifysisk vardag. Det kommer bli enklare att jobba från landet eller skärgården, det kommer vara ok med två dagar hemma i veckan i uppdaterad grundpolicy hos många. De som inte hänger med kommer inte kunna rekrytera, då den ökade flexibiliteten är här för att stanna. Många är de som motbevisat argument såsom att det inte skulle gå, att medarbetare inte jobbar om de är hemma eller att internmöten måste ske på kontoret.

Vi behöver träffas, vi är flockdjur och beroende av socialt utbyte. För att landa rätt i det nya landskapet är en bra övning att börja med en diskussion kring varför ni skall ses fysiskt? Led i bevis varför i just ert sammanhang? Rätt lätt att hitta saker som; det är när vi ses som vi har kul på jobbet, det är när vi samarbetar mellan avdelningar vi uträttat stordåd, våra briljantaste satsningar har skapats i samtal mellan oss, få vill lägga ner kontoret helt osv.

Kan se framför mig ett byte från att vara 8–17 på kontoret och inte ha tid att komma på afterwork eller gemensamma frukostar till det omvända. Småbarnsföräldern får förklara hemma att på mitt jobb är det ok att jag jobbar hemma och är nära barnen två dagar i veckan men för att det skall funka måste jag gå på två afterworks i månaden till exempel.

Tittar vi på forskning kring våra behov av mänsklig interaktion tycker jag det så kallade Dunbars tal (Robin Dunbar) är intressant som i korthet innebär att vår kognitiva förmåga begränsar antalet människor vi kan känna till, med namn och anknytning, till ca 1500. Antalet medlemmar i en stam är begränsat till 150 och vänner i sin tur till 50. Skall vi förflytta en stam-medlem till vän krävs tre grundparametrar:

1.     Tid tillsammans (digital interaktion räknas ej) ca 150 timmar krävs.

2.     Kontext att vi delar intresse som vi kan träffas kring, kan räcka med att bo i Saltis eller spela Padel (bara börja räkna timmar…).

3.     Gemensamma värderingar, även om jag spenderar 150 timmar med Donald Trump är det inte säkert att vi blir vänner, detta då vi antagligen har olika värdegrund.

Tror vår by Saltis och mer tid i den (när Pandemin är under kontroll och vi får ses igen) kommer hjälpa oss samla timmar tillsammans och Saltisandan frodas i vår nya vardag. Ökat psykologiskt kapital och starkare gemenskap blir positiva efterspel av dessa tider, är inte det lite coolt?

Robert Dybeck