Hon har älskat sitt jobb som lärare

– Min käpphäst i undervisningen är språket. Vilka begrepp vi använder. Vi skriver upp alla ord som hör till det ämne vi pratar om på lektionen, säger Ansa Messner som i mer än 4 decennier arbetat som lärare i Igelbodaskolan.

Men nu är det alltså dags. Ansa Messner som varit lärare i Igelbodaskolan i 43 år slutar sitt jobb där. Men det innebär inte att hon slutar arbeta helt. Parallellt med lärarjobbet har hon länge haft ett uppdrag som skolobservatör i Nacka inom ”Våga Visa”, ett utvärderingssamarbete i flera kommuner inom utbildningsområdet. Hon har också föreläst i olika sammanhang om ”särskilt begåvade elever”, bland annat för UR Play och i föreningen Mensas regi.
– Min egen son är särbegåvad, som är det uttryck jag helst använder. Han kunde läsa när han var ett och ett halvt år, han pekade på bokstäverna och ville veta vad de hette, det gick inte att stoppa. När jag fick ett särbegåvat barn i en klass förstod jag vad de barnen behövde i skolan, säger Ansa Messner
– Jag har alltid velat utveckla mig och när jag kom i kontakt med ”Våga Visa” för ungefär 20 år sedan var det någon där som tyckte att jag skulle passa bra som skolobservatör. Jag har också haft många föreläsningar på olika skolor och kunnat hjälpa många lärare och föräldrar när det gäller särbegåvade barn i skolan.
– Utan sina andra uppdrag tror hon inte att hon hade orkat fortsätta som lärare i alla år även om hon trivts jättebra med att undervisa och arbeta med barn och hon öser beröm över de sexor hon har nu.
– De är så duktiga på så många sätt.

Under de mer än fyra decennier hon arbetat på Igelbodaskolan har mycket förändrats. Elever idag är mer frimodiga än förr och föräldrar är ”med” mer i skolan än tidigare.
– Det är på gott och ont, de flesta är bra men visst kan det vara tröttande ibland, exempelvis om en förälder inte vill att just deras barn ska få samma undervisning som andra. Men jag kan skollagen och då kan jag alltid luta mig mot den om någon kommer och tramsar, säger Ansa Messner och får ett lite bestämt drag runt munnen.

En skillnad mot när hon var ny lärare i Igelboda är också att eleverna då mest kom från Saltsjöbaden och Solsidan. Idag har skolan många elever från Fisksätra och ”språkundervisning” finns med i allting. Alla ord förklaras noga och lärs in. Det saktar ner men fördjupar elevernas kunskaper.
– I alla ämnen ska språket ligga först. Vi skriver upp alla viktiga ord i ämnet och pratar hela tiden om vad orden betyder.
Datorer i skolan har också inneburit stora förändringar när det gäller undervisningen i skolan men hon ser många fördelar. Inte minst när eleverna kan använda sina datorer för att ta fram formell kunskap den vägen.
Och efter de många åren som lärare i Igelboda, som är den enda skola hon undervisat på sedan hon gått sin lärarutbildning i hemstaden Luleå säger Ansa Messner med stort eftertryck att hon har älskat sitt arbete.
– För mig har det varit viktigt att se människan, inte bara eleven, i klassrummet. Ibland kanske man helt enkelt behöver gå ut och åka pulka istället. Att vara någon som hjälper eleven att kämpa när det är brant uppförsbacke.
Är man lärare länge så händer det att man träffar på barn man haft i skolan – men nu som vuxna. För Ansa Messner har det bland annat inneburit att hon haft gamla elever som lärarstudenter, eller lärarkandidater som det kallades förr. En fantastiskt rolig upplevelse, tycker hon.

Det finns förstås också saker i lärarjobbet som har varit svåra.
–Elever som är begåvade men med svåra hemförhållanden. Att hjälpa de eleverna på bästa sättet är inte alltid lätt. Men det ingår också i jobbet. Att göra skillnad och få alla elever att känna självförtroende.
Ansa Messner är en kreativ person även utanför arbetet. Hon målar och tecknar, sjunger i kör, är medlem i en skrivarcirkel och en bokcirkel. Vinterbadar. Läser mycket och skriver sonetter och noveller.
– Skrivandet är något som jag kommer att ägna mig mer åt nu när jag slutar som lärare i Igelbodaskolan, säger hon.

Text & Foto: Marie-Louise Gravestam

FAKTA
Namn: Ansa Messner
Arbetar som: Mellanstadielärare, föreläsare och skolobservatör
Slutar: Efter 43 år på Igelbodaskolan
En bra rektor och goda kollegor: Betyder jättemycket
Om mellanstadieelever: De är underbara
Bor: I Igelboda/Neglinge
Familj: Sonen Samuel, som fyller 22 i år och pluggar japanska i Tokyo
Husdjur: Dvärgschnauzern Sokka, 10 år
Läser: Mycket, senaste boken Ulf Lundells Vardagar
Sjunger: I Aliciakören
Målar: I akryl och torrpastell