Isaac lyser upp Waldermarsudde
Isaac Grünewald var en av sin tids mest uppmärksammade konstnärer och en central gestalt i svenskt konstliv. Han bosatte sig i Saltsjöbaden 1937 tillsammans med hustrun Märta Grundell-Grünewald i det som idag kallas Grünewaldvillan.
Nu visas utställningen ”Isaac Grünewald – Konst och teater” på Waldemarsudde.
Ännu en stor utställning med Isaac Grünewalds måleri. Någon undrar varför just nu. Någon undrar om det är så att Sigrid Hjertén fått så stor uppmärksamhet i många år och nu kan det vara dags för Isaac igen. Kanske det men viktigt har nog också varit att påminna oss om vilken kraftfull målare han var.
I katalogen poängteras att man gärna ser att även en yngre publik kommer och får möta en konstnär som har en så spännande levnadshistoria och en så stor skaparkraft. Vi får hoppas att de kommer ut till Udden – en plats som gjord för Isaacs färgsprakande måleri. Den här fredagseftermiddagen var det dock mest äldre besökare på plats. Och vi som var där kunde njuta av allt – porträtten – landskapen, blomsterbilderna, scendekorerna och de stockholmsmotiv som han skildrade på sitt eget vis från ateljén på Katarinavägen. Isaacs måleri lyser upp hela Waldemarsudde.
I utställningens första rum hänger ett självporträtt. Året är 1904 och Isaac är 15 år. Han har mörkt tjockt hår. Luggen i en mjuk slinga. I halsen en röd halsduk knuten i rosett. Han tittar på oss. Han har bestämt sig. Två år senare har han antagits till Konstnärsförbundets skola och livet som konstnär kan börja. Prins Eugen finns med på ett hörn i ett porträtt som Isaac målade 1932. Vad tyckte prinsen om Isaacs måleri? Prins Eugen var 24 år äldre än Isaac och hade andra förebilder när han var ung men visst finns det likheter – färgexperiment, nyfikenhet, utforskande.
Isaac var stolt över prinsens vänskap och såg naturligtvis i den ett skydd mot social nedvärdering, som Karl Gerhard skriver i sina memoarer. Prinsen gav Isaac sitt stöd och köpte hans målningar. På Waldemarsudde samlade prinsen medlemmarna i ”Tisdagsklubben” bildad av Amelie Posse 1940 för att stödja motståndsrörelsen mot nazismen och Isaac var medlem. Allvarlig tid men man vill ändå tro att Isaac ibland roade medlemmarna med sin egen visa
”Av alla färgerna de små är mest förtjusande den blå…”
Vi som läser Saltsjöbladet säger att han tillhör oss. För han bodde ju i den villa som idag kallas Grünewaldvillan. Han kom hit 1937 och blev genast en central gestalt i kulturlivet. Varje morgon gjorde han, som han sa, sin ”tour autour de mon jardin” och målade naturen runt knuten med hustru Märta i centrum och Baggensfjärdens hissade segel i bakgrunden.
Tulla Grünberger