Älfvåg – Tröjbyte!!!
En viss fantasitorka har infunnit sig, eller kanske är det motivationen som tryter nu när denna min nostalgikrönika inom kort upphör.
Som de flesta läsare nu känner till går även denna tidning mot vad vi dagligdags kallar tidningsdöden. Så denna gång har jag inte grävt särskilt djup i mitt Saltisarkiv i jakt på någon gammal historia. Eftersom jag nyligen förärades av föreningen med en alldeles ny och fräsch så kallad luvtröja blir det lite kallprat om min nya tröja.
Kanske ingen världssensation, men för en nostalgiker som jag är det inte lätt att byta ut sin favorittröja. Det hela handlar om att den gamla numera helt utslitna skoltröjan från Samskolan har helt enkelt gjort sitt.
Efter diverse fläckar som ej försvinner trots idogt tvättande och stora hål på ärmarna har jag de senaste åren fått lite gliringar i träningslokalen(gymmet) om att det kanske är dags att skaffa en ny tröja. Jag har fram till nu stått emot sådana kommentarer och förklarat för omgivningen att en skoltröja är inte bara att slänga den bär man med stolthet så länge det någonsin går.
Men när nyligen redaktör Eriksson på Bladet till slut tyckte att det fick vara nog och försåg mig med en av idrottsföreningens mörkblå tröja med SALTIS i versaler mitt på bröstet var jag tvungen att tänka om. Det fick helt enkelt bli ett tröjbyte.
Det kan trots allt vara okay att byta träningströja så där vart fyrtionde år, eller?? Den gamla uttjänta skoltröjan får tvättas en sista gång och sedan vikas ihop och under ceremoniella former förpassas till arkivet. Hoppas mina träningskompisar känner igen mig i min nya tröja- Vi får se.
Kära läsare, ännu blir ni inte av med mina rader, tänkte få ihop några rader som en sista gång i decembernumret. Alla som genom åren hoppats på att få höra hur det gick till när jag och min storebror lärde oss tillverka och kasta så kallade molotovcocktails får bli besvikna. Eftersom vi övade på bergssluttningen ner emot idrottsplatsen vilket oftast medförde skogsbränder och massor av krossat glas är det inget jag i varken tänker skriva om eller lära ut.
En stark höstkänsla har infunnit sig. Är det för tidigt att säga- Snart är det jul?
Hälsningar
Mats Älfvåg