Älfvåg – Alltid hockeyfeber i Saltis

All form av sport och friluftsliv är något som Saltsjöbaden är och varit känt för. Att jag ännu en gång tar upp ämnet här i min nostalgikrönika kan kanske uppfattas som en upprepning och kanske lite tjatigt, men Ishockey i Saltsjöbaden är väl värd att nämna ännu en gång.

Som en sann hockeyentusiast tillbringade jag nyligen (förra helgen) en hel lördag i Ishallen i Tattby. Detta för att få njuta av stämningen av alla knatte och juniorlag som i en modern anläggning kan utföra den ädla sporten ishockey under varma och bekväma omständigheter. Ishallen som efter en lång kamp med de styrande i kommunen blev verklighet år 2010 är ett fantastiskt trevligt tillskott för alla som gillar hockey.

Med den numera varma och gästvänliga hockeymiljön hallen är det lätt att glömma hur det var förr. Åren mellan 1953 och 2010 utövades sporten under betydligt tuffare förhållanden. Iskalla vindar och snöfall som blåste in från Neglingeviken var vardag för hockeyspelare i Saltis då det begav sig. Historien om Saltishockey började 1949 då idrottsföreningen för första gången hade ett organiserat A-lag i seriesystem. Saltis A-lag premiärspelade på Östermalms IP den 9.e januari 1949 och vann sin första match mot Talludden. Utan att ha en egen rink spelades hemmamatcher vid Finnboda. Sporten blev snabbt en publikmagnet och 1953 byggdes en rink mitt på fotbollsplan nere på Idrottsplatsen, för att på sommarhalvåret vara nedplockad.

Den konstfrusna rinken nere vid Neglingeviken invigdes 1953 och var sedan till slutet av 2010 platsen där Saltsjöbadshockey utövades. Denna som i folkmun med all rätt kom att kallas ”Månskensrinken” var under många år en alldeles utmärkt anläggning för puckutövare. Att ljuset över isen var känsligt för blåst och stundtals med låg ljuseffekt var det sällan någon som klagade över. När spelare blev utvisade kunde det lätt bli en något aggressiv stämning eftersom både avbytarbås och utvisningsbås låg tätt intill varandra.

Den skrapiga och något högljudda högtalaranläggningen kanske inte alltid var så populär för de närmast boende, men var ett pittoreskt inslag då det drog ihop till hockeydrabbning(match). Trots charmen med en månskensrink var det med stor glädje Ishallen invigdes säsongen 2010/11. Att kommunen räknat fel på nästan tjugo miljoner för byggets kostnader är väl förhoppningsvis förlåtet och glömt vid här laget. Alltså – Saltishockeyn lever vidare i moderna och bekväma förhållanden. Jag följer med spänning A-laget bittra kamp om en kvalplats till division tre(3) säsongen har börjat lovande i hockeyfyran.

Mats Älfvåg