Webbkrönika – Vad definierar allmänhetens intresse

För en tid sedan tog jag min vanliga löprunda med hund i Tattby naturreservat och möttes då plötsligt av något som liknade en konstinstallation. Eller kanske en scen ur filmen ”The Blair witch project”: hemmabyggda ramper och broar i vingligt gammalt trä mitt i skogen.

Hemma igen försökte jag söka information om vilka som ligger bakom anläggningen, men hittade ingenting så ringde kommunen och hörde mig för muntligen. Det visade sig vara den lokala cykelklubben som har fått arrendera marken av Nacka kommun för att bygga en mtb-bana, så allt är grönt på den punkten. Ingen skugga över någon.

Jag välkomnar såklart all form av sport och möjlighet för barn (och vuxna) att röra sig – vi har ju ett ovanligt stort utbud här ute på den fronten – men ville ändå veta hur konsekvensanalysen såg ut vid beslutet sett till områdets skyddade naturvärden i form både av växtlighet och ett unikt djurliv. Men även hur det är tänkt att infrastrukturen ska lösas på den lilla smala vägen ner till området. Min vilda gissning är att yngre barn som ska träna i mtb-banor inte kommer att cykla dit utan få skjuts.

Ser nu redan framför mig hur kommentarsfältet nedan fylls av arga inlägg: unnar du inte folk att cykla? Jo, jag älskar själv att cykla. Men, jag älskar också att vistas på annat sätt i naturen. För mig har Tattby varit lite av ett sista tillhåll av tyst andlighet efter att jag mer eller mindre har övergivit Erstaviks naturreservat, just på grund av att jag upplever att alltmer offensiva träningscyklisterna har tagit över området.

Svaret jag fick från kommunen var att man inte tagit hänsyn till sådant då allmänhetens intresse i detta fall går före.

Det är ett svar som väcker frågor. Vad är allmänhetens intresse? Vem definierar det? Är det folk som plockar bär och svamp i skogen som är allmänheten? Eller är det vi som springer eller går med hunden där som är det? Eller cyklisterna då?

Min förhoppning är att våra respektive intressen kommer att kunna samsas framöver. Att cyklister kommer att ta hänsyn till oss som nyttjar skogen på annat sätt i området, liksom att vi kommer att respektera cyklisterna. För det är förstås vad allt handlar om i slutändan. Inte att man cyklar, springer eller rastar hunden i skogen, utan hur man gör det. Att cyklister visar respekt och väjer för gående som har företräde på gångstigar och att vi som vistas på annat sätt i skogen inte pekar finger åt cyklisterna eller (trigger warning) struntar i att plocka upp efter vår hund.

Om allmänhetens intresse sedan ska utredas på allvar så bör nog Nacka kommun skicka ut en enkät där vi kan svara på frågor om vad vi tycker om att göra på vår fritid. Kultur verkar exempelvis inte innefattas i begreppet. Nyligen fick exempelvis Teater Fredag i gamla kommunhuset – den enda gruppen som spelar för barn här ute – en kraftig hyreshöjning mitt i pandemin, något som riskerar att leda till nedläggning.

Ändå har sport och kultur så många gemensamma nämnare. Som att båda är verksamheter som i mycket drivs av ideella krafter, så kallade eldsjälar, och har hjälpt många barn att finna livsglädje och stärka självkänslan.

I den bästa av världar finns det plats för allas intressen på våra gemensamma ytor. Särskilt nu under pandemin, när naturen är vår enda tillflykt för motion och rekreation.

Ylva Lagercrantz Spindler