Hennes konst vibrerar och lyser

Helene Schjerfbeck bodde sina sista år i Sverige, på Badhotellet i Saltsjöbaden. Nyligen har filmen om den finlandssvenska konstnären ”som kunde måla så att det rörde våra hjärtan” haft premiär i Sverige. ”Se filmen”, tipsar konsthistorikern Tulla Grünberger.

En av de allra största. Nu kan vi möta henne på film. För de allra flesta är hon den begåvade och kämpande konstnären som kunde måla så att det rörde våra hjärtan. Vi har en speciell relation till hennes konst. Den vibrerar och lyser. Den röda fläcken på kinden på hennes självporträtt, den sjuka lilla flickan som sitter i den stora korgstolen, de gula frukterna på det enkla tennfatet. Den pågående filmen visar några år ur hennes liv. Det var de åren då hon mötte den 20 år yngre Einar Reuter och då konsthandlaren Gösta Stenman hjälpte henne med hennes utställningar och med hennes karriär. Bägge älskade hennes konst och bägge ville vara i hennes närhet.

Gösta Stenman introducerade henne i Stockholm 1937 i sitt konstgalleri på Storgatan 10. Hennes konst recenserades i SvD av Gotthard Johansson som inte hade ord nog för att hylla henne och framhöll att hon intog ”en självklar plats som en av de största i samtidens måleri, inte bara i Finland, inte bara i Norden utan i hela världen”. 1942 valdes hon till medlem i utländsk klass i Akademien för de fria konsterna (Konstakademien i Stockholm). Helene Schjerfbeck gladdes åt att namnet före henne på listan var Pablo Picasso.

Mytomspunnen
Helene föddes 1862 i svenskspråkig familj i Helsingfors. Hon uppmärksammades redan som 11-åring för sin konstnärliga talang och blev frielev i finska konstföreningens ritskola, deltog tidigt i utställningar, vann priser och med hjälp av ett stipendium kunde hon 1880 resa till Paris – konstens centrum. Hennes konst har ofta tolkats med utgångspunkt från hennes privatliv. Hon skadades som 4-åring och blev halt resten av sitt liv. Hon tog under många år hand om sin mor, drog sig undan rampljuset och uppfattades som en andlig outsider.

Bodde i Saltsjöbaden
Den 22 februari 1944 kom hon till Sverige och bodde sin sista tid på Saltsjöbadens kurhotell (nuvarande Badhotellet). Hon dog 23 januari 1946.
Det finns ett skimmer runt hennes måleri. Hon har alltid varit uppskattad och välkänd men kulmen nåddes först efter hennes död. År 1956 visades hennes konst som Finlands bidrag på den 28:e biennalen i Venedig. Hon fick en egen paviljong ritad av Alvar Aalto. I katalogen kunde man läsa ”Det är bara tillfälligheter och omständigheter som förbinder henne med ett gånget århundrade. Hennes verk tillhör det modernaste i landet”.
Se filmen!

Tulla Grünberger